Lagen om offentlig upphandling

Principen om likabehandling

Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer ska behandlas lika och exempelvis få samma information vid samma tillfälle och på samma sätt. Genom att Valdemarsviks kommun använder ett fullt elektroniskt upphandlingssystem och strikt sköter all upphandlingskommunikation via systemet, blir det enkelt att efterleva denna princip.

Principen om ickediskriminering

Ickediskrimineringsprincipen innebär att det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av nationalitet eller nationell ort. Upphandlarorganisationen får inte ställa krav som bara svenska leverantörer känner till eller kan klara av att uppfylla. Det gäller även om organisationen inte förväntar sig anbud av några utländska leverantörer. Lokala leverantörer får inte ges särskilda fördelar eller företräden.

Principen om öppenhet

Öppenhetsprincipen (transparensprincipen) innebär att en upphandlarorganisationen ska agera på ett öppet sätt. Det handlar exempelvis om att inte hemlighålla uppgifter om upphandlingen.
Upphandlingsdokumenten ska vara förutsebara, det vill säga

• Klart och tydligt formulerade
• Innehålla samtliga krav som ställs
• Informera om hur utvärderingen kommer att genomföras.

På så sätt blir det tydligt för leverantörerna på vilka grunder kontrakt kommer att tilldelas. Principen syftar huvudsakligen till att garantera att det inte förekommer någon risk för favorisering eller godtycke från upphandlarorganisationen.

Proportionalitetsprincipen

Med principen om proportionalitet menas att kraven, kriterierna och villkoren i upphandlingen ska vara rimliga i förhållande till det som upphandlas. Kraven ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen. Om det finns flera alternativ bör upphandlarorganisationen det som är minst belastande för leverantörerna.

Principen om ömsesidigt erkännande

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att bevis, så som intyg och certifikat, som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder.

Vid en direktupphandling finns inga formkrav på hur upphandlingen ska genomföras. Det gör direktupphandling till en enkel process utan krav på annonsering eller anbud i visst format. Den vanligaste situationen då direktupphandling används är om det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen.

Det finns två olika direktupphandlingsgränser i LOU och i LUF.
En för samtliga varor, tjänster och byggentreprenader.
Gränsvärdet för LOU är i de fallen 700 000 SEK och LUF 1 200 000 SEK

En för sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
Gränsvärdet för LOU är dessa fall 7 800 000 SEK och LUF 10 400 000 SEK

När får myndigheten direktupphandla?

• När avtal saknas och värdet understiger gränsvärdet för direktupphandling.
• När inga, eller endast olämpliga anbudsansökningar eller anbud lämnats i en upphandling.
• Vid synnerlig brådska eller synnerliga skäl.
• När det som ska upphandlas endast kan tillhandahållas av en viss leverantör på grund av tekniska skäl, att det utgör en unik konstnärlig prestation eller om det skyddas av ensamrätt.

Som småföretagare kan det vara bra att känna till samarbetsformer

Det är främst tre olika alternativ som finns för en leverantör som vill samarbeta med andra. Dessa alternativ är:

• Åberopa andra företags kapacitet (för att uppfylla vissa kvalificeringskrav på ekonomisk ställning och teknisk & yrkesmässig kapacitet) kan en leverantör åberopa ett annat företags kapacitet för att uppfylla sådana kvalificeringskrav. Leverantören måste då kunna visa att den förfogar över resurserna under avtalstiden.

• Använda underleverantörer (för att uppfylla de obligatoriska kraven för upphandlingsföremålet)
En leverantör har även möjlighet att anlita en underleverantör för ett uppdrag under avtalsperioden. Det är möjligt då underleverantören utför en tjänst, eller levererar en vara som en del av leveransen.

I Valdemarsviks kommun är det vanligt att företag som tecknat ramavtal för utförande av byggentreprenader, anlitar underentreprenörer.

• Lämna ett gemensamt anbud tillsammans med andra leverantörer.
Flera leverantörer har även möjlighet att delta i en upphandling som en grupp utan krav på att gruppen ska ha en viss juridisk form. Om det krävs får en upphandlande organisation begära att sammanslutningen av leverantörer ska ha en viss juridisk form om de tilldelas kontrakt. Det ska i så fall framgå av upphandlingsdokumenten vilken juridisk form som krävs.

Företag får alltså samarbeta under förutsättning att det inte finns konkurrensrättsliga hinder (ex. kartellbildning) för samarbeten mellan leverantörer.

Till skillnad från ett ramavtal så är ett dynamiskt inköpssystem (DIS) öppet för nya leverantörer att ansluta sig till under hela systemets giltighetstid, så länge de uppfyller kvalificeringskraven. Det finns ingen skyldighet för leverantörerna i ett dynamiskt inköpssystem att lämna anbud på en enskild anbudsinbjudan. Antagna leverantörer kan även lämna systemet under tiden, exempelvis om de vill jobba med andra affärer.

För att ha chansen att delta i upphandling av ramavtal måste anbudsgivaren lämna anbud under en begränsad tid ofta 30 dagar, vart fjärde år. Men i ett DIS ansöker man alltså om deltagande när man vill.

Det finns ingen förbestämd gräns för hur lång giltighetstid ett dynamiskt inköpssystem får ha utan det är upp till den upphandlande organisationen att själv bestämma en lämplig giltighetstid för systemet.

I ett normalt ramavtal är giltighetstiden maximalt fyra år i LOU och åtta år i LUF om ramavtalet har upphandlats enligt reglerna som gäller för upphandling över tröskelvärdet och som inte avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

DIS ökar möjligheterna för nystartade, små- och medelstora företag samt lokala leverantörer att konkurrera om kontrakt över tid.

Skillnader mellan DIS och traditionella ramavtal

Löptid
DIS: Så länge myndigheten önskar.
Ramavtal: Max 4 år över tröskelvärdet(LOU) och max 8 år (LUF).

Tid att ansluta
DIS: Öppet under hela löptiden.
Ramavtal: Normalt 30 dagar inför varje ramavtalsperiod.

Förfrågansbegränsning
DIS: Behovsanpassad.
Ramavtal: Strikt enligt ramavtalet.

Anbud
Bindande svar (jmf. offert) från anbudsgivaren på myndighetens upphandlingsdokument.

Anbudsgivare
Företaget som lämnar anbud. Kallas även leverantör, entreprenör eller utförare.

Anbudssekretess
Anbud och information som lämnas till upphandlarorganisationen i en upphandling, omfattas av absolut sekretess. Sekretess gäller enligt huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts (19 kap. 3 § OSL).

Anbudstid
Tiden från det att upphandlingen annonseras till och med sista dag att lämna anbud.

Anbudsutvärdering
Kallas även bara ”utvärdering” och är den bedömning av vilket/vilka kvalificerade anbud som ska antas utifrån vald tilldelningsgrund

Annons
Annonseringens syfte är att skapa transparens och konkurrens genom att publikt och kostnadsfritt tillgängliggöra den på internet.

Ansökan
Leverantören svarar med en ansökan om att ex. delta i ett DIS.
Ansökan tillämpas även i tvåstegsupphandlingar som ex. Förhandlat eller Selektivt förfarande.

Ansökningsinbjudan
Annonseringen av ett DIS med tillhörande upphandlingsdokument

Avrop
Tilldelning av kontrakt från ett ramavtal. Kallas även beställning från ramavtal.

Avtal
Se avsnittet ”Kontrakt”.

Avtalsspärr
Tidsfristen efter att tilldelningsbeslut skickats, som pågår i tio hela dagar utöver dagen då beslutet skickas. Myndigheten får inte teckna avtal innan tidsfristen löpt ut. Avtalsspärren syftar till att ge leverantörer möjligheter att begära överprövning.

Behovsanalys
Förberedelse inför en upphandling i syfte att identifiera myndighetens behov.

Beställare
Vanlig benämning på upphandlande myndighet eller enhet, d.v.s. köparen.

Blandade kontrakt
Kontrakt som avser både varor och tjänster. Bedömning av vilka regler som ska gälla görs enligt den så kallade överviktsprincipen.

Byggentreprenadkontrakt
Kontrakt som bl.a. avser utförande eller både utförande och projektering av ett byggnadsverk.

Byggkoncession
Se avsnittet ”koncession”.

Byggnadsverk
Det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet självständigt kan fullgöra en teknisk eller ekonomisk funktion, se 1 kap. 10 § LOU samt 1 kap. 9 § LUF.

CPV-kod
CPV är den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling för att underlätta sökning och definition av en vara eller tjänst. CPV betyder Common Procurement Vocabulary och kallas även för CPV-nomenklatur”.

Direktupphandling
Ett inköp utan krav på att upphandlarorganisationen ska annonsera publikt.

DIS
Förkortning för ”Dynamiskt inköpssystem” som är en form av löpande affärsmöjligheter inom ett visst område, där alla vid var tid, ingående deltagare ges chansen att svara på varje enskild upphandling inom DISet (anbudsinbjudan) under DISets giltighetstid.

I ett dynamiskt inköpssystem ansöker leverantören om att bli antagen och får därefter anbudsförfrågningar löpande från kommunen.
Fördelen är att leverantören kan välja när det passar att delta eller tidvis hoppa av, utan att binda upp sig till ett fast pris för en längre period. Leverantören prissätter varan eller tjänsten i samband med varje behovstillfälle vilket gör att priserna blir aktuella och rättvisa vid varje förfrågan.

Dynamiskt inköpssystem
Se ”DIS” i avsnittet ovan.

Efterannons
Ej att förväxla med tilldelningsbeslut!
Senast 30 dagar efter att kontrakt eller ramavtal tilldelats, ska en annons om resultatet av upphandlingen publiceras. Avrop utifrån ramavtal behöver dock inte efterannonseras.

Entreprenadform
Endast aktuellt inom entreprenadupphandling! Entreprenadformen avgör ansvaret för projektering och funktionsansvar. Huvudsakligen används följande två entreprenadformer.

Totalentreprenad
En enda entreprenör (totalentreprenör) är ansvarig för både projektering och produktion och som i sin tur tar in olika underentreprenörer. Beställaren ansvarar för att ta fram funktionskraven, d.v.s. hur entreprenadobjektet/byggnaden ska fungera i färdigt skick. Totalentreprenören ansvarar för att projektet/byggnaden uppfyller funktionskraven (funktionsansvar).

Vid totalentreprenad har beställaren alltså bara en avtalspart.

Avtalet baseras på en standard som kallas ABT06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader). Upphandlingsdokumentets entreprenadföreskrifter anges under AFD.

Utförandeentreprenad
Beställaren ansvarar för projekteringen, som noggrant ska beskriva vad entreprenören ska utföra enligt ritningar etc. Entreprenören har inget ansvar för att entreprenaden blir funktionsduglig (funktionsansvar), men utförandet ska ändå vara fackmässigt. Beställaren äger funktionsansvaret.
Avtalet baseras på en standard som kallas AB04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader). Upphandlingsdokumentets entreprenadföreskrifter anges under AFC

ESPD (egenförsäkran)
Egenförsäkran är ett standardiserat dokument som kan medfölja vissa upphandlingsdokument och utgör ett preliminärt bevis för att en leverantör uppfyller kvalificeringskraven och därför inte ska uteslutas.

Elektronisk auktion
E-auktion är en avslutande delprocess av en anbudsutvärdering för att låta anbudsgivare presentera nya priser eller nya värden för vissa delar av anbuden.

Frivillig uteslutning
En leverantör får uteslutas från att delta i en offentlig upphandling om leverantören åsidosatt vissa skyldigheter, exempelvis miljö-, social- eller arbetsrättsliga, se 13 kap. 1-3 §§ LOU samt 13 kap. 1-4 §§ LUF.

Fördelningsnyckel
Fördelningsnyckel kallas de objektiva villkoren för kontraktstilldelning som finns i ramavtal med flera leverantörer och som har samtliga villkor fastställda för tilldelning av kontrakt. Exempel på fördelningsnycklar är rangordning, turordning eller den enskildes behov (ofta kallad särskild fördelningsnyckel).

Förhandlat förfarande med föregående annonsering
Ett förfarande där upphandlarorganisationen bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.

Förhandlat förfarande utan föregående annonsering
En variant av direktupphandling som vanligen används efter en upphandling som inte lett till kontraktstilldelning, se 6 kap. 12-19 §§ LOU samt 6 kap. 5-12 §§ LUF.

Förhandsannons
Meddelande i europadatabsen TED med information om de upphandlingar som upphandlande myndighet/enhet planerat för de kommande tolv månaderna. Förhandsannonsering kan förkorta tidsfristerna för att lämna anbud.

Förhandsinsyn
En frivillig publik annons om att den upphandlande myndighet/enheten avser att tilldela kontrakt utan föregående annonserat upphandlingsförfarande. Avtalsspärr på 10 dagar inträder och ett kontrakt kan efter den tidens utgång inte förklaras ogiltigt av domstol

Förnyad konkurrensutsättning
En avropstyp som riktas till de leverantörer som ingår i ett ramavtal som innehåller denna förutsättning. Dessa får då en inbjudan att lämna avropssvar på det specifika avropet inom ramavtalet.

Försörjningssektorerna
Upphandlarorganisationer som bedriver verksamhet inom områdena vatten, energi-, transport- och posttjänster. Dessa organisationer omfattas av LUF, Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

Grundläggande EU-rättsliga principer
Kallas även de fem grundprinciperna och utgörs av likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, öppenhet samt principen om ömsesidigt erkännande.

Gränsvärden för direktupphandling
Det finns två olika direktupphandlingsgränser i både LOU och i LUF.
Den för samtliga varor, tjänster och byggentreprenader där gränsvärdet för LOU är 700 000 SEK och för LUF 1 200 000 SEK och den för sociala tjänster och andra särskilda tjänster där gränsvärdet för LOU är 7 800 000 SEK och för LUF 10 400 000 SEK.

Individuell rapport
En sammanfattning över upphandlingens genomförande och resultat. SKickas i princip alltid till anbudsgivare tillsammans med tilldelningsbeslutet.

Klassiska sektorn
Statliga och kommunala myndigheter och offentligt styrda organ som inte bedriver någon av de verksamheter som hör till försörjningssektorerna. Klassiska sektorn omfattas av LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.

Kommersiella villkor
De avtalsvillkor som reglerar kontraktsrättsliga förhållanden under avtalstiden.

Koncession
Koncessioner utmärks dels av att verksamhetsrisken övertas av leverantören, dels av att ersättningen för arbetet eller tjänsten består helt eller delvis av rätten att använda föremålet för koncessionen.

Uppdelning sker i tjänstekoncession och byggkoncession.

En tjänstekoncession kan exempelvis innebära att en kommun för sina invånare tillhandahåller badhusverksamhet eller en bowlinghall genom en koncession i stället för att driva den i egen regi.

En byggkoncession kan exempelvis bestå av en rätt att ta ut avgifter från användarna vid byggandet av en bro eller ett badhus. Med användare avses i det här exemplet alla fordonsförare som nyttjar bron eller de som badar i badhuset.

Konkurrenspräglad dialog
Ett upphandlingsförfarande som varje leverantör kan begära att få delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har bjudits in att delta i förfarandet.

Kontrakt
Ett skriftligt avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer och avser leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad.

Krav
Delas upp i kvalificeringskrav som knyter an till krav på anbud och anbudsgivare (leverantörskvalificering) och obligatoriska krav som knyter an till upphandlingsföremålet (kravspecifikation).

Kravspecifikation
Beskrivning av föremålet för upphandlingen, det vill säga de obligatoriska krav på tjänst eller produkt. Kan utformas med hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav.
Kan även kallas teknisk specifikation.

Kvalificering
Den del av anbudsprövningen (eller ansökningsprövningen) där upphandlarorganisationen kontrollerar att anbuden och de leverantörer som lämnat anbud uppfyller de s.k. kvalificeringskrav som ställs i upphandlingen. Syftet är att bedöma om leverantören har tillräcklig förmåga att leverera den vara, utföra den tjänst eller genomföra de byggnadsentreprenadsarbeten som upphandlingen avser.

Livscykelkostnader
Kallas även LCC. Kostnaderna under livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas. Livscykelkostnad används ibland som tilldelningskriterium.LOU

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.

Den lag som reglerar upphandlingar för upphandlande myndigheter i klassiska sektorn.

LUF
Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
Den lag som reglerar upphandlingar för upphandlande enheter inom försörjningssektorerna.

LUFS
Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Den lag som reglerar upphandlingar av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet, för både upphandlande myndigheter och enheter.
Inom området räknas exempelvis militär utrustning, utrustning av känslig karaktär, byggentreprenader, varor och tjänster som direkt rör den utrustning som anges ovan eller byggentreprenader av känslig karaktär.

LUK
Lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
Den lag som reglerar upphandlingar av koncessionsförfaranden för både upphandlande myndigheter och enheter.

Oacceptabelt anbud
Oacceptabla anbud anses i synnerhet vara de som inte uppfyller kvalificeringskraven samt de vars pris överskrider den budget som beslutats och dokumenterats av den upphandlande myndigheten innan upphandlingsförfarandet inleds.

Obligatorisk uteslutning
En leverantör ska uteslutas från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören är dömt för vissa brott. Se 13 kap. LOU samt LUF.

Offentligt styrda organ
Sådana juridiska personer som tillgodoser behov i det allmännas intresse under vissa förutsättningar. Offentligt styrda organ jämställs med upphandlande myndigheter, som ex. Valdemarsviks kommun.

Offentliga organisationer som upphandlar enligt LOU tillhör klassisk sektor och kallas upphandlande myndigheter.

Offentliga organisationer som upphandlar enligt LUF tillhör försörjningssektorerna och kallas upphandlande enheter.

Ogiltigförklaring av avtal
Avtal som ingåtts efter en otillåten direktupphandling eller i strid mot förbud mot att ingå avtal (avtalsspärr, förlängd avtalsspärr, interimistiskt beslut, och avtal innan tilldelningsbeslut har meddelats) kan under vissa förutsättningar förklaras civilrättsligt ogiltigt av allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av leverantör.

Ogiltigt anbud
Ogiltiga anbud är sådana som exempelvis

– inte stämmer överens med upphandlingsdokumenten

– som inkommit för sent

– anbud där det finns bevis för hemligt samförstånd eller korruption

-anbud som upphandlarorganisationen funnit onormalt låga.

Olämpligt anbud
Ett anbud är olämpligt om det är irrelevant för kontraktet och därför uppenbart inte utan väsentliga förändringar kan tillgodose den upphandlande myndighetens behov och krav enligt upphandlingsdokumenten.

Onormalt lågt anbud
Om ett anbud verkar vara onormalt lågt så ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden.

Myndigheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden.

En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Option
En möjlighet att förlänga eller ändra omfattningen av ett kontrakt och ska anges i upphandlingsdokumenten och i kontraktet.

Otillåten direktupphandling
Ingående av avtal med en leverantör utan föregående annonsering, trots att avtalet rätteligen skulle ha föregåtts av ett annonserat förfarande.

Projekttävling
En tävling om arkitekttjänster eller andra tjänster, som syftar till att upphandlande myndighet/enhet erhåller en ritning eller projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag.

PUB-avtal
Ett personuppgiftsbiträdesavtal behövs när ett personuppgiftsbiträde behandlar personuppgifter för en personuppgiftsansvarigs räkning. Innan personuppgiftsbiträdesavtal tecknas behöver det alltså vara klarlagt att det förhållande som ska regleras verkligen innebär att någon part behandlar personuppgifter och gör för den andra partens räkning.

Personuppgiftsansvarig: Den som bestämmer ändamål och medlen för behandlingen av personupp­gifter, knutna till huvudavtalet.

Personuppgiftsbiträde: Den (ex. leverantören) som behandlar personuppgifter knutna till huvudavtalet för den personuppgiftsansvariges (ex.kommunen) räkning.

Ramavtal
Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod. Normalt är maxtiden för ett ramavtal fyra år enligt LOU och åtta år enligt LUF.

Rangordning
Avrop från ett ramavtal kan ske enligt en given rangrdning. Rangordningen är fastställd i ramavtalet, men kan förändras under ramavtalstiden i händelse av att ingående ramavtalsleverantörer förändras eller enligt andra särskilda ramavtalsvillkor.

Rättsmedel
Ett samlingsbegrepp för de möjligheter till domstolsprövning (överprövning, skadestånd och upphandlingsskadeavgift) som finns enligt upphandlingslagstiftningen.

Selektivt förfarande
Annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta, och den upphandlande myndigheten bjuder in vissa leverantörer som får lämna anbud.

Skadestånd
Ersättning till leverantörer som lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet/enhet har brutit mot upphandlingsreglerna. Ansökan ska ske till allmän domstol inom ett år från det att avtal har slutits eller att avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande som har vunnit laga kraft.

Sociala tjänster och andra särskilda tjänster
Dessa tjänster bedöms ha ett begränsat gränsöverskridande intresse och lämplighet för leverantörer från andra länder inom EU. De EU-direktiv som de svenska upphandlingslagarna bygger på ställer därför endast upp ett fåtal regler avseende dessa tjänster. Exempelvis:

– Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster

– Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur.

– Kulturtjänster.

– Hotell- och restaurangtjänster

– Juridiska tjänster, utom de enligt kap. 3, 22 och 23 §§ LOU.

– Undersöknings- och säkerhetstjänster/vakttjänster

– Posttjänster

– SmidestjänsterI bilaga 2 i lagen om offentlig upphandling anges samtliga tjänster som omfattas.

Tröskelvärdena för dessa tjänster är högre vilket beror på att dessa tjänster vanligtvis inte har ett gränsöverskridande intresse.

Särskild fördelningsnyckel
En variant för kontraktstilldelning via ramavtal, som används för att tillgodose den enskilda individens specifika behov.

TED
Förkortningen står för Tenders Electronic Daily. EU:s databas för upphandlingsannonser där värdet av upphandling överskrider tröskelvärdena.

Tidsfrister
Typiska tidsfrister i upphandlingssammanhang är exempelvis:

– sista dag att ställa frågor

– anbudstidens utgång

– anbudens giltighet

Tilldelningsbeslut
Upphandlarorganisationens beslut om att tilldela ett kontrakt eller sluta ramavtal och skälen för beslutet. Tilldelningsbeslut skickas alltid till alla anbudsgivare.

Tilldelningsbeslutet skickas i princip alltid tillsammans med en individuell rapport, varpå avtalsspärren inträder.

Tilldelningskriterier
De kriterier som användas för att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inför tilldelning av kontrakt. Kan även kallas utvärderingskriterier.

Tjänstekoncession
Se avsnittet ”koncession”.

Tröskelvärden
Förväxla ej med ”Gränsvärde för direktupphandling”.

Tröskelvärdet avgör om en upphandling ska genomföras enligt de direktivstyrda reglerna (över tröskelvärdet) eller reglerna i LOU 19 kap. (under tröskelvärdet).

Tröskelvärden för LOU & LUF visas här avrundade.

LOU
Varor & tjänster 2,2 mn SEK
Byggentreprenader 56 mn SEK

LUF
Varor & tjänster 4,5 mn SEK
Byggentreprenader 56 mn SEK

Underleverantör
Underleverantör är sådant företag som anlitas av avtalsleverantören för att direkt medverka till fullgörande av kontraktet

OBS, förväxla ej med ”Åberopande av annans kapacitet”.

Upphandlande enhet
Organisation (verksamhet) som omfattas av LUF och bedriver verksamhet inom något av områdena energi, vatten, transporter eller posttjänster med stöd av särskild rättighet eller ensamrätt.

Upphandlande myndighet
Organisation som omfattas av LOU. Statliga och kommunala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting och vissa offentligt styrda organ (t.ex. flertalet kommunala och en del statliga bolag). Även sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ.

Upphandling
I de flesta fall menas offentlig upphandling, jämfört med en upphandling av ett privat bolag. Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlarorganisatin i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.

Upphandlingsform
Begrepp inom byggentreprenadupphandling.
Det finns två olika upphandlingsformer som avgör hur samordningen ska ske:

Generalentreprenad & Delad entreprenad (samordnad eller ej)Upphandlingsformen är det sätt som beställaren väljer att skriva kontrakt på, med en eller flera entreprenörer. Upphandlingsformen reglerar vilket ansvar entreprenörerna har gentemot beställaren och även vilka ansvarsförhållanden som gäller mellan entreprenörerna. I en delad entreprenad har beställaren parallella avtal med flera entreprenörer och håller ofta själv i byggledningen, i en generalentreprenad upphandlas en enda entreprenör som sedan knyter underentreprenörer till sig

Upphandlingsdokument
Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling. Kallades i gamla upphandlingslagen för förfrågningsunderlag.

Upphandlingsskadeavgift
Sanktionsavgift som kan dömas ut av förvaltningsrätt efter ansökan av Konkurrensverket. Upphandlarorganisationer kan under vissa förutsättningar åläggas att betala en upphandlingsskadeavgift vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr samt vid otillåten direktupphandling. Avgiften kan uppgå till maximalt tio miljoner kronor och tillfaller staten.

Upphandlingsvärde
Ett upphandlingsvärde ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen inklusive optionsperioder av avtalstid.. Under vissa omständigheter ska även andra upphandlingar räknas med vid uppskattningen av värdet.

Uteslutning
Se avsnittet Obligatorisk uteslutning.

Varukontrakt
Ett kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av en eller flera varor. Ett varukontrakt kan som ett underordnat inslag även omfatta kompletterande monterings- och installationsarbeten.

Åberopande av kapacitet
Åberopande av annans kapacitet betyder att en leverantör får för ett visst kontrakt åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav som avser ekonomisk och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässig kapacitet. När kapaciteten gäller utbildnings- och yrkeskvalifikationer får leverantören dock endast åberopa ett annat företags kapacitet om det företaget också kommer att utföra den tjänst eller byggentreprenad för vilken kapaciteten krävs.

Första stycket gäller oavsett den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och företagen. Det är leverantören som ska visa att den kommer att kunna förfoga över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras.

OBS, förväxla ej med ”Underleverantör”.

Ändring av kontrakt
Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling om ändringen inte är väsentlig, se 17 kap. 8–16 §§ LOU samt 16 kap. 8-16 §§ LUF.

Öppet förfarande
Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer får lämna anbud. Förhandling får inte ske.

Överprövning av ett avtals giltighet
Efter ansökan av en leverantör kan allmän förvaltningsdomstol besluta att ett avtal mellan en upphandlande myndighet och leverantör är ogiltigt.

Överprövning av upphandling
Prövning i allmän förvaltningsdomstol enligt LOU, LUF, LUFS eller LUK efter ansökan av leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en upphandling pga. överträdelse av upphandlingsreglerna eller grundläggande principer.
Överprövning kan resultera i att ansökan avslås eller i att upphandlingen ska göras om eller rättas.