Grundprinciper för krisberedskap

• Lyssna
• Skriv ut

Svensk krishantering bygger på tre principer som kallas för ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Principerna förklarar ansvar och roller före, under och efter en kris.

Grunden för svensk krishantering är ansvarsprincipen. Det betyder att alla som har ansvar för en verksamhet i vardagen även har ansvaret om det blir en kris. Exempelvis har kommunen ett ansvar för sina medborgare i vardagen och har det också under en kris. I ansvaret ligger även att kommuner och andra viktiga aktörer hjälps åt för att de tillsammans ska kunna hantera händelsen på ett bra sätt.

Likhetsprincipen bygger på att alla verksamheter under en kris ska fungera på liknande sätt som det gör i vardagen – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som i vanliga fall.

Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för att hantera krisen. Om kommunen inte klarar av att hantera kriser på egen hand kan de få extra stöd av exempelvis länsstyrelsen eller staten.