Vedeldning

• Lyssna
• Skriv ut

Inte alltid problemfritt

Nu börjar säsongen för när många vill elda med ved eller annat fastbränsle. Visst är det mysigt med en värmande brasa att sitta framför och i dessa tider med höga elpriser kan det också finnas ett ekonomiskt perspektiv. Att elda kan dock ha sina nackdelar och det är ganska vanligt att vi på miljökontoret får klagomål som är kopplade till vedeldning.

Ett stort antal människor i den närmaste omgivningen kan påverkas av felaktig vedeldning. Många klagar över irritation i luftvägarna, att det luktar illa och att det sprids sot när grannar eldar.

Ved, pellets och flis som inte eldas på rätt sätt kan även släppa ut ämnen som kan skada hälsan. Detta kan medföra att både den som eldar och personer i omgivningen kan få irriterade luftvägar och på sikt kan det även ge upphov till allvarligare hälsoproblem som cancer, allergier och kroniska problem i luftvägarna.

Den som eldar ansvarar för att eldningen inte stör andra.

Att tänka på

• Vid nyinstallation, köp enbart s.k. miljögodkänd utrustning med möjlighet till ackumulering av värme. Det krävs anmälan och ibland bygglov vid installation av eldstad/skorsten.
• Öppna spisar, braskaminer och liknande ska i endast användas för s.k. trivseleldning. Med trivseleldning avses vanligen eldning max fyra timmar per tillfälle och högst två gånger per vecka. Detta gäller tätbebyggt område eller där du riskerar att störa dina grannar.
• Använd ett lämpligt bränsle för anläggningen. Använd inte fuktig ved. Veden ska ha legat på torkning minst 12 månader under tak och helst en vecka i uppvärmt utrymme innan den används. Kapning och klyvning av ved inom tätbebyggt område är direkt olämpligt med tanke på ljudstörningar.
• Avfall och stora mängder papper får inte eldas!
• Se till att temperaturen är tillräckligt hög och att lufttillförseln är tillräcklig. Elda med full effekt och stryp inte lufttillförseln. Använd stickor och finhuggen torr ved för att få en snabb upptändning av pannan/eldstaden.
• Pyrelda inte! Håll tilluftspjäll och rökgasspjäll helt öppna vid eldning (om inte bruksanvisningen säger något annat). Pyreldning för att veden ska brinna längre orsakar mycket stora utsläpp av skadliga ämnen!
• Braselda! Elda hellre rejält morgon och kväll vid maximal effekt än att snålelda under hela dagen.
• Tala med skorstensfejaren vid funderingar på att byta bränsle, eftersom pannor som eldas med ved måste sotas med tätare intervall. Fråga dem också om skorstenen är lämplig för vedeldning.
• Ta hänsyn till grannarna!

Bra rök är vit eller genomskinlig

Det är viktigt att se till att röken från skorstenen stiger snabbt för att minska störningen. Skorstenen bör därför ha lämplig höjd och placering i förhållande till terräng, vegetation och andra byggnader. Temperaturen och hastigheten i rökgaserna måste också vara tillräckligt höga för att röken ska stiga fort.

Röken avslöjar hur väl eldningsanordningen fungerar. Enklaste sättet att kontrollera om anläggningen har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Se till att det finns tillräckligt med förbränningsluft! Vid ofullständig förbränning bildas svart rök med kraftig lukt. Gulaktig rök betyder att den innehåller mycket tjära. Vid god förbränning kommer röken ofta, vid kalla dagar, att vara vit av vattenånga. Varma dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och kan bara ses som värmedaller.

Om jag upplever olägenhet, hur gör jag?

Om du blir störd av röken från din grannes eldning ska du alltid börja med att prata med din granne. Berätta hur du mår och försök komma överens om en lösning som ni båda kan acceptera.

Om problemet kvarstår och ni inte kan komma fram till en lösning kan ni vända er till miljökontoret.